Betakaroten – Bäst i test 2026

Kategori: Kosttillskott

Innehåll

• Healthwell Betakaroten 100
• Healthwell Betakaroten Plus
• Maxosol
• Underlag till vår bedömning
• Köpguide
• Vanliga frågor

Bästa tillskotten med betakaroten 2026

Baserat på vår analys av ingredienser och användarrecensioner rekommenderar vi två tillskott från tillverkaren Healthwell och ett kosttillskott från tillverkaren Bringwell.

Fördelar

Sammanfattning

Healthwell Betakaroten 100 är ett högdoserat betakarotentillskott som passar dig som vill förbereda huden inför sommaren eller utlandsresan och gradvis få en varm, jämn hudton. Produktens dos är relativt hög jämfört med många andra betakarotentillskott, vilket kan ge synlig effekt inom några veckor vid regelbunden användning.

Fördelar

Sammanfattning

Healthwell Betakaroten Plus är mer än bara ren betakaroten. Den kombinerar betakaroten med flera andra näringsämnen som är relevanta för hudhälsa, antioxidantstöd och allmän välbefinnande. Utöver betakaroten ingår bland annat vitamin C och E, biotin, pantotensyra samt zink och selen, vilket är ämnen som bidrar till normal hudfunktion och oxidativt skydd.

Fördelar

Sammanfattning

Maxosol är ett klassiskt svenskt kosttillskott som kombinerar betakaroten med en rad vitaminer och mineraler utvalda för att främja hudens motståndskraft.

Produkten ger flera näringsämnen som tillsammans kan stödja hudens hälsa och kroppens oxidationsbalans, vilket gör det till ett bra val för dig som söker ett mer komplett tillskott snarare än ren betakaroten.

Underlag till vår bedömning

Vi har baserat våra rekommendationer på bland annat följande användarrecensioner:

Användarrecensioner hos Svenskt kosttillskott

Vi har analyserat recensioner hos bland annat återförsäljaren Svenskt kosttillskott som erbjuder ett brett utbud av tillskott med betakaroten.

Köpguide

Lär dig allt du behöver veta om kollagen med vår guide uppdelad i följande delar:

1. Vad är betakaroten?
2. Hur påverkar betakaroten kroppen?
3. Häslsofördelar med betakaroten
4. Betakaroten och solbränna
5. Naturligt jämfört mot syntetiskt betakaroten
6. Dosering
7. Vad säger forskningen?
8. Vanliga frågor

1. Vad är betakaroten?

Betakaroten är ett naturligt färgämne och ett ämne som tillhör gruppen karotenoider, vilka finns i många frukter och grönsaker med starka gula, orangea och röda färger. Det är framför allt känt för sin roll som förstadium till vitamin A, vilket innebär att kroppen kan omvandla betakaroten till vitamin A vid behov. Till skillnad från färdigt vitamin A reglerar kroppen själv denna omvandling, vilket gör betakaroten till ett säkrare alternativ för många som vill stärka sitt vitamin A-intag utan att riskera överdosering.

Som kosttillskott används betakaroten främst för att stödja hudens hälsa, bidra till normal pigmentering och ge ett visst skydd mot oxidativ stress. Många förknippar betakaroten med förberedelse inför solexponering och en jämnare, mer gyllene hudton, men ämnet har även betydelse för immunförsvaret, synen och kroppens normala cellfunktioner.

Betakaroten som kosttillskott

Det vanligaste skälet till att betakaroten används som kosttillskott är dess koppling till hudens utseende och välmående. Många upplever att huden får en jämnare ton och en lätt gyllene färg vid regelbundet intag. Betakaroten bidrar också till att skydda cellerna mot oxidativ stress, vilket är en process som kan påskyndas av bland annat UV-strålning, föroreningar och stress.

Utöver hudrelaterade fördelar spelar betakaroten en viktig roll för kroppens allmänna funktioner. Vitamin A, som bildas från betakaroten, är nödvändigt för normal syn, särskilt mörkerseende, för immunförsvarets funktion och för att slemhinnor och hud ska hållas friska. Det gör betakaroten till ett tillskott som inte bara är kosmetiskt intressant, utan även relevant ur ett hälsoperspektiv.

Naturlig källa till vitamin A

En av de största fördelarna med betakaroten är dess funktion som en naturlig och kontrollerad källa till vitamin A. I kosten finns betakaroten bland annat i morötter, sötpotatis, pumpa, mango, spenat och grönkål. För personer som inte regelbundet äter stora mängder av dessa livsmedel kan ett kosttillskott vara ett enkelt sätt att säkerställa ett tillräckligt intag.

Eftersom kroppen själv reglerar hur mycket vitamin A som bildas, ses betakaroten ofta som ett mer skonsamt alternativ jämfört med färdiga vitamin A-tillskott. Detta är särskilt relevant för personer som vill ta tillskott under längre perioder eller som kombinerar flera olika kosttillskott i sin dagliga rutin.

Mer läsning: Mer information om A-vitamin hos Livsmedelsverket.se

2. Hur påverkar betakaroten kroppen?

Betakaroten har en unik roll eftersom det både fungerar som antioxidant och som en förstadium till vitamin A. Det innebär att det bidrar till kroppens skydd mot oxidativ stress samtidigt som det kan omvandlas till ett livsnödvändigt vitamin när behov finns.

När betakaroten intas via kosten eller som tillskott tas det upp i tunntarmen, där det tillsammans med fett transporteras vidare i kroppen. En del av betakarotenet omvandlas till vitamin A redan i tarmcellerna, medan resten cirkulerar i blodet och lagras i levern, fettvävnaden och huden. Kroppen reglerar själv hur stor andel som omvandlas till vitamin A, vilket är en av de största skillnaderna jämfört med färdigt vitamin A i tillskottsform.

Omvandlingen till vitamin A

Betakaroten tillhör gruppen så kallade provitamin A-karotenoider. Det betyder att det inte är vitamin A i sig, utan ett ämne som kroppen kan använda för att bilda vitamin A. När kroppen behöver vitamin A aktiveras en enzymatisk process som omvandlar betakaroten till retinol, den aktiva formen av vitamin A.

Denna omvandling är behovsstyrd. Om kroppen redan har tillräckliga nivåer av vitamin A minskar omvandlingen automatiskt. Detta är anledningen till att betakaroten generellt betraktas som ett säkrare alternativ än färdigt vitamin A, där kroppen saknar samma möjlighet att reglera upptaget och lagringen. Ett överskott av vitamin A kan bli toxiskt, medan ett överskott av betakaroten normalt sett inte innebär samma risk.

Betakaroten som antioxidant

Utöver rollen som vitamin A-källa har betakaroten starka antioxidativa egenskaper. Antioxidanter skyddar kroppens celler mot fria radikaler, som bildas naturligt i kroppen men ökar vid exempelvis stress, luftföroreningar, rökning och solexponering. Fria radikaler kan skada cellmembran, proteiner och DNA, vilket på sikt bidrar till åldrande och olika sjukdomsprocesser.

Betakaroten fungerar genom att neutralisera dessa fria radikaler och därmed minska den oxidativa stressen. Detta är särskilt relevant för hudens hälsa, eftersom huden ständigt utsätts för yttre påfrestningar, inte minst UV-strålning. Det är också här kopplingen mellan betakaroten och ett visst skydd mot solens negativa effekter uppstår, även om det inte ska ses som ett alternativ till traditionellt solskydd.

Upptag och biotillgänglighet

Eftersom betakaroten är fettlösligt är kroppens upptag starkt beroende av närvaron av fett i kosten. Intag tillsammans med en måltid som innehåller fett förbättrar upptaget markant jämfört med intag på fastande mage. Av den anledningen är många kosttillskott formulerade med olja, exempelvis solrosolja eller olivolja, för att maximera biotillgängligheten.

Biotillgängligheten påverkas också av individens matsmältning, tarmhälsa och näringsstatus. Personer med nedsatt fettupptag eller vissa mag-tarmsjukdomar kan ha svårare att tillgodogöra sig betakaroten. Även tillagning och beredning spelar roll för betakaroten i livsmedel, där lätt tillagade grönsaker ofta ger bättre upptag än råa.

Lagring i kroppen och påverkan på huden

En del av det betakaroten som inte omvandlas till vitamin A lagras i fettvävnaden och i huden. Det är detta som förklarar varför långvarigt intag kan påverka hudens färgton. Huden kan få en svagt gyllene eller varm nyans, vilket många upplever som estetiskt tilltalande. Denna effekt är gradvis och byggs upp över tid, ofta efter flera veckors regelbundet intag.

Det är också viktigt att förstå att denna färgförändring inte är samma sak som en solbränna. Den orsakas inte av ökad melaninproduktion utan av att betakaroten lagras i hudens yttersta lager. Därför skyddar den inte mot solbränna på samma sätt som melanin gör, även om den kan bidra till ett visst extra skydd mot oxidativa skador från UV-strålning.

Kroppens självreglerande säkerhetsmekanism

En av de största fördelarna med betakaroten är just kroppens förmåga att själv reglera hur mycket som omvandlas till vitamin A. Denna mekanism gör betakaroten till ett av de säkraste sätten att öka sitt vitamin A-intag. Istället för att tillföra ett färdigt vitamin som kan ansamlas i levern, ger betakaroten kroppen möjlighet att producera exakt den mängd vitamin A som behövs.

Det innebär dock inte att betakaroten kan intas helt obegränsat. Mycket höga doser under lång tid kan leda till karotenemi, ett tillstånd där huden får en gulaktig eller orange ton. Det är ofarligt men kan upplevas som kosmetiskt störande.

3. Hälsofördelar med betakaroten

Betakaroten är ett av de mest studerade karotenoiderna och dess hälsofördelar är nära kopplade till både dess roll som antioxidant och dess funktion som förstadium till vitamin A. Det gör att betakaroten påverkar flera grundläggande processer i kroppen, från cellskydd och immunförsvar till hudens och synens normala funktion.

Till skillnad från många andra kosttillskott verkar betakaroten inte genom en enda isolerad mekanism, utan genom ett samspel mellan antioxidativt skydd och näringsförsörjning. Det är denna kombination som gör ämnet särskilt intressant ur ett hälsoperspektiv.

Hudens hälsa och utseende

En av de mest kända effekterna av betakaroten är dess påverkan på huden. Eftersom betakaroten delvis lagras i hudens vävnader kan regelbundet intag bidra till en jämnare hudton och ge huden ett varmare, lätt gyllene intryck. Detta är en effekt som byggs upp gradvis över tid och som många upplever som estetiskt tilltalande.

Utöver den visuella effekten bidrar betakaroten också till hudens skydd mot oxidativ stress. Huden är kroppens största organ och ständigt utsatt för yttre påfrestningar som UV-strålning, luftföroreningar och temperaturförändringar. Som antioxidant kan betakaroten hjälpa till att neutralisera fria radikaler som annars kan påskynda hudens åldrande och bidra till skador på cellstrukturer.

Det är dock viktigt att betona att betakaroten inte ersätter solskydd. Effekten ska snarare ses som ett kompletterande skydd på cellnivå, inte som ett skydd mot att bli solbränd.

Skydd mot oxidativ stress

Oxidativ stress uppstår när mängden fria radikaler i kroppen överstiger kroppens egen förmåga att neutralisera dem. Detta tillstånd kopplas till åldrandeprocesser och till utvecklingen av flera kroniska sjukdomar. Antioxidanter som betakaroten spelar därför en central roll i att upprätthålla balansen i kroppens försvarssystem.

Betakaroten kan bidra till att skydda cellmembran och andra viktiga strukturer från oxidativa skador. Detta är särskilt relevant vid ökad exponering för stressfaktorer såsom rökning, intensiv fysisk träning, föroreningar och hög solexponering. Därför används betakaroten ofta som ett komplement i antioxidativa komplex tillsammans med exempelvis vitamin C, vitamin E och selen.

Immunförsvarets funktion

Vitamin A är avgörande för ett normalt fungerande immunförsvar, och eftersom betakaroten är en källa till vitamin A har det en indirekt men viktig roll i kroppens försvar mot infektioner. Vitamin A bidrar till att upprätthålla slemhinnornas integritet i luftvägar, mag-tarmkanal och urinvägar, vilket är en av kroppens första skyddsbarriärer mot bakterier och virus.

Ett tillräckligt intag av betakaroten kan därmed stödja immunförsvarets normala funktion, särskilt hos personer som har lågt intag av vitamin A via kosten. Detta gör betakaroten relevant inte bara för hud och utseende, utan även för den allmänna motståndskraften mot infektioner.

Syn och ögonhälsa

Vitamin A är absolut nödvändigt för synen, framför allt för mörkerseendet. Det ingår i bildandet av rodopsin, ett ljuskänsligt pigment i näthinnan som gör det möjligt för ögat att anpassa sig till svagt ljus. Brist på vitamin A kan därför leda till försämrat mörkerseende och i allvarliga fall ögonskador.

Genom att fungera som förstadium till vitamin A bidrar betakaroten till att säkerställa att kroppen har tillgång till detta viktiga näringsämne. Även om de flesta i västvärlden inte lider av uttalad vitamin A-brist, kan betakaroten fungera som en trygg buffert, särskilt för personer med ensidig kost eller begränsat intag av animaliska livsmedel som lever, ägg och mejeriprodukter.

Cellernas normala funktion och förnyelse

Vitamin A spelar en central roll i cellernas tillväxt, differentiering och förnyelse. Det är särskilt viktigt för hud, slemhinnor och epitelvävnad, där cellomsättningen är hög. Genom att bidra till vitamin A-försörjningen stödjer betakaroten dessa grundläggande biologiska processer.

Detta har betydelse både för hudens kvalitet och för kroppens förmåga att upprätthålla friska slemhinnor, vilket i sin tur påverkar allt från andningsvägar till matsmältning och infektionsförsvar.

Vetenskapligt stöd och realistiska förväntningar

Det är viktigt att ha en nyanserad bild av betakarotenets hälsoeffekter. Många av dess fördelar är väl förankrade i dess roll som källa till vitamin A och som antioxidant. Samtidigt är betakaroten inget mirakelmedel. Effekterna är ofta subtila, långsiktiga och beroende av individens utgångsläge, kost och livsstil.

För personer med redan god näringsstatus kan effekterna främst märkas i form av förbättrad hudton och ett extra antioxidativt skydd. För personer med lägre intag av vitamin A eller hög belastning av oxidativ stress kan nyttan vara mer påtaglig.

4. Betakaroten och solbränna

Betakaroten förknippas ofta med en jämnare hudton. Många använder kosttillskottet i hopp om att snabbare få färg, minska risken för att bränna sig eller uppnå en mer gyllene ton utan att behöva vistas lika mycket i solen. 

Det är dock viktigt att förstå att betakaroten inte fungerar som ett traditionellt solskydd. Det blockerar inte UV-strålning på samma sätt som solkräm och det förhindrar inte att huden blir skadad av överexponering. Däremot kan det ge ett visst biologiskt stöd till huden genom sina antioxidativa egenskaper och genom att lagras i hudens vävnader. 

Ger betakaroten solbränna?

En vanlig missuppfattning är att betakaroten ger solbränna. I fysiologisk mening stämmer detta inte. Solbränna uppstår när huden ökar sin produktion av melanin som svar på UV-strålning. Det är en skyddsmekanism där pigmentet absorberar och sprider bort en del av solens strålar.

Den färgförändring som kan uppstå vid intag av betakaroten beror istället på att karotenoider ansamlas i hudens yttersta lager. Det ger en svagt gyllene eller varm ton som inte har något med melanin att göra. Färgen utvecklas långsamt, ofta över flera veckor, och är generellt jämnare än traditionell solbränna. Den innebär inte att huden har blivit mer skyddad mot UV-strålning på samma sätt som vid naturlig pigmentering.

Hur påverkar betakaroten hudens reaktion på solen?

När huden utsätts för sol bildas fria radikaler som kan orsaka oxidativ stress och skada celler. Här spelar betakaroten en roll genom sina antioxidativa egenskaper. Genom att neutralisera vissa av dessa fria radikaler kan betakaroten bidra till att minska den oxidativa belastningen på huden.

Forskning visar att regelbundet intag av betakaroten under längre tid kan göra huden något mer motståndskraftig mot UV-inducerad rodnad. Det betyder inte att huden är skyddad mot att brännas, men att tröskeln för irritation i vissa fall kan höjas något.

Hur lång tid tar det innan effekten märks?

Betakaroten behöver tid för att byggas upp i kroppen och i huden. Det är därför inte ett tillskott som ger omedelbara resultat. Vanligtvis krävs flera veckors dagligt intag innan man kan se någon förändring i hudton eller uppleva en eventuell skillnad i hur huden reagerar på solen. För många ligger denna tidsram på mellan fyra och åtta veckor, ibland längre beroende på dos, upptag och individuella förutsättningar.

Detta gör betakaroten särskilt relevant för planerad användning, exempelvis inför sommarsäsongen eller en solresa, snarare än som en snabb lösning dagarna innan solexponering.

Kan betakaroten ersätta solskydd?

Betakaroten kan aldrig ersätta solskyddsmedel. Det skyddar inte mot UV-strålning på det sätt som krävs för att förebygga solbränna, DNA-skador eller hudcancer. Solkräm med tillräcklig solskyddsfaktor, skyddande kläder och begränsad solexponering är alltid grunden för ett säkert solbeteende.

Det mest korrekta sättet att se på betakaroten är därför som ett inre, kompletterande stöd till hudens egna försvarssystem. Det kan bidra till att minska oxidativ stress, men det förändrar inte behovet av traditionella skyddsmetoder.

Betakaroten och en jämnare hudton

En anledning till att betakaroten ofta förknippas med solbränna är att det kan ge huden en jämnare och varmare färgton. Till skillnad från melaninbaserad solbränna, som kan bli fläckig eller ojämn, tenderar betakaroten att fördelas relativt jämnt i hudens ytliga lager. Många upplever därför betakaroten som ett sätt att förbättra hudens utseende.

5. Naturligt jämfört mot syntetiskt betakaroten

Naturligt betakaroten

Naturligt betakaroten utvinns från växtbaserade källor som alger, morötter, sötpotatis, palmolja (röd palmolja) eller vissa frukter. Ett vanligt exempel i kosttillskott är betakaroten från mikroalgen Dunaliella salina, som är särskilt rik på karotenoider.

Det som gör naturligt betakaroten speciellt är att det sällan förekommer ensamt. Det kommer tillsammans med andra karotenoider som alfa-karoten, lutein, zeaxantin och kryptoxantin. Dessa ämnen samverkar i kroppen och skapar ett bredare antioxidantnätverk än vad betakaroten kan göra på egen hand.

I forskningen talar man ofta om att karotenoider fungerar synergistiskt. Det betyder att deras samlade effekt är större än summan av varje enskilt ämne. Detta är också en viktig förklaring till varför högt intag av frukt och grönsaker konsekvent kopplas till bättre hälsa, medan isolerade tillskott ibland ger mer blandade resultat.

Syntetiskt betakaroten

Syntetiskt betakaroten framställs kemiskt i laboratorium och består av en isolerad form av betakaroten utan de naturliga följesubstanser som finns i växtbaserade källor. Det är denna form som historiskt har använts i många stora kliniska studier, särskilt de som senare visade negativa effekter hos rökare.

Rent kemiskt är molekylen identisk med den naturliga, men biologiskt sett saknas den komplexa samverkan med andra karotenoider. Detta kan påverka hur betakaroten beter sig i kroppen, särskilt vid höga doser.

Syntetiskt betakaroten är ofta billigare att producera och används därför i många lågprisprodukter. Det innebär dock inte att det automatiskt är farligt, men det innebär att man bör vara mer försiktig med doseringen och med långvarig användning, särskilt för personer i riskgrupper.

Skillnader i biologisk effekt

En viktig skillnad mellan naturligt och syntetiskt betakaroten är hur de interagerar med kroppens antioxidantförsvar. Naturligt betakaroten, i kombination med andra karotenoider, verkar mer likt hur ämnet förekommer i kosten. Detta skapar en bättre balans i kroppens redoxsystem och minskar risken för att ett enskilt ämne ska få oproportionerligt stor effekt.

Syntetiskt betakaroten, som ges ensamt och ofta i relativt hög dos, kan i vissa situationer få en mer ensidig effekt. Det är detta som tros ligga bakom de negativa resultaten i studier på rökare, där höga doser isolerat betakaroten ökade oxidativ stress istället för att minska den.

För konsumenten innebär detta att naturligt betakaroten generellt betraktas som det mer skonsamma alternativet, särskilt vid långvarigt bruk.

6. Dosering

För personer som vill använda betakaroten som ett generellt tillskott för antioxidantstöd och som en trygg källa till vitamin A ligger doserna vanligtvis på en relativt låg nivå. Ett vanligt spann är mellan 2 och 6 mg betakaroten per dag.

Denna nivå motsvarar ungefär vad man kan få i sig via en kost rik på färgstarka frukter och grönsaker och betraktas som mycket säker för friska vuxna. Här är syftet främst att komplettera kosten, inte att uppnå någon tydlig kosmetisk effekt på huden.

Dosering för att förbättra hudens färgton

När betakaroten används i syfte att påverka hudens färgton eller stödja huden inför solexponering används ofta något högre doser. Vanligtvis mellan 6 och 15 mg per dag.

Karotenemi

Ett tecken på att dosen kan vara för hög är karotenemi, ett tillstånd där huden får en gul eller orange ton, särskilt på handflator, fotsulor och i ansiktet. Detta beror på att betakaroten lagras i hudens yttersta lager.

Karotenemi är ofarligt och inte ett tecken på förgiftning, men det kan upplevas som kosmetiskt störande. Om det inträffar är lösningen helt enkelt att minska dosen eller göra ett uppehåll tills hudtonen normaliseras.

Hur länge bör man ta betakaroten?

Betakaroten ger inte omedelbar effekt. För att huden ska hinna bygga upp mätbara nivåer krävs regelbundet intag under tid. Vanligtvis behövs minst fyra veckor innan någon förändring kan märkas, och ofta sex till åtta veckor för tydligare resultat.

Många väljer därför att börja ta betakaroten en till två månader före sommarsäsongen eller en utlandsresa och sätter att ta tillskottet under perioden med ökad solexponering. De flesta avslutar eller sänker dosen under vinterhalvåret.

Skillnad mellan betakaroten och vitamin A vid dosering

En viktig anledning till att många väljer betakaroten istället för vitamin A är just säkerheten kring dosering. Vitamin A i färdig form kan lagras i levern och ge allvarliga biverkningar vid för högt intag. Betakaroten omvandlas däremot bara till vitamin A i den mängd kroppen behöver.

7. Vad säger forskningen?

När man sammanfattar forskningen om betakaroten är det avgörande att skilja på två saker som ofta blandas ihop, vilket är intag via mat (frukt och grönsaker) och intag via kosttillskott i isolerad, ofta relativt hög dos. Observationsstudier har länge kopplat ett högt intag av karotenoidrika livsmedel till bättre hälsoutfall, men när betakaroten har testats som tillskott i randomiserade kontrollerade studier blir bilden betydligt mer försiktig.

Hudens utseende och pigmentering

Flera studier har visat att intag av betakaroten kan påverka hudens färgton genom att karotenoider lagras i hudens ytliga lager. Detta ger en lätt guldfärgad eller varm ton som upplevs som frisk och jämn av många. Effekten är gradvis och uppstår vanligtvis efter 4–8 veckors regelbundet intag.

Forskningen visar att denna färgförändring inte är kopplad till melanin, utan till själva ansamlingen av karotenoider i huden. Därför är det inte en solbränna i fysiologisk mening, utan en färgförskjutning som beror på pigmentinlagring. I studier där hudens färg analyserats objektivt har man kunnat mäta tydliga förändringar i hudens ljusreflektion efter betakarotentillskott.

Det finns också studier som antyder att karotenoidrik hud associeras med ett mer “hälsosamt” utseende jämfört med melaninbaserad solbränna, vilket delvis förklarar varför betakaroten blivit populärt inom skönhets- och hudvårdssegmentet.

Skydd mot UV-strålning

När det kommer till attt skydda mot UV-strålning visar flera meta-analyser att betakaroten kan öka den minimala erytemdosen, som innebär att huden tål något mer UV-exponering innan rodnad uppstår. Effekten beskrivs typiskt som modest och ses främst efter flera veckors kontinuerligt intag, vilket stämmer väl med mekanismen att karotenoider byggs upp i huden över tid. Det är samtidigt viktigt att konstatera med att detta inte motsvarar ett solskydd i klassisk mening och inte ersätter solkräm.

Källa: Journal of Medicinal Food, Oral Supplements and Photoprotection: A Systematic Review (2025):  https://www.liebertpub.com/doi/10.1089/jmf.2024.0023

Syn och ögonhälsa

Sambandet mellan betakaroten och synen är biologiskt väletablerat genom vitamin A:s roll i synprocessen. Vitamin A behövs för bildandet av rodopsin, det ljuskänsliga pigmentet i näthinnan som gör det möjligt att se i svagt ljus.

Studier visar att tillräckligt intag av vitamin A eller dess förstadier är avgörande för normalt mörkerseende och att brist på vitamin A kan leda till nedsatt synfunktion.

För personer med redan har bra med vitamin A ger betakaroten sannolikt inga dramatiska förbättringar av synen, men det fungerar som en trygg buffert som säkerställer tillgången till vitaminet utan risk för överdosering.

Cancer

Betakaroten har historiskt marknadsförts som ett antioxidanttillskott med potentiellt förebyggande effekt. Meta-analyser av interventionsstudier visar dock att betakaroten inte skyddar mot cancer som primärprevention. Tvärtom har man i analyser sett signaler om ökad risk för framför allt lungcancer hos rökare och personer med asbestos-exponering, särskilt vid högre dosnivåer (i storleksordningen 20 – 30 mg/dag, vilket förekommer i vissa tillskott).

Källa: Internation journal of cancer, Beta-carotene supplementation and cancer risk: a systematic review and metaanalysis of randomized controlled trials (2010): 
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19876916/

Hjärt-kärl

En meta-analys som sammanställt data kring betakarotentillskott och kardiovaskulära utfall fann ingen tydlig nytta för att minska insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. I vissa analyser framkommer dessutom potentiellt ogynnsamma effekter, inklusive signaler om ökad kardiovaskulär dödlighet, särskilt i grupper med riskbeteenden som rökning.

Källa: Nutrients, β-Carotene Supplementation and Risk of Cardiovascular Disease: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials (2022):
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35334942/